TAMEJFAAN!!!s födelse
av Jonas Fröberg
Efter den underbara succén med THE JONAS FRÖBERG SHOW visste
jag inte hur jag skulle gå vidare. Vidareutveckla THE SHOW? Hur går det för
Kalle och Jonas, några år senare? Har de blivit riktiga män? Har de fått pengar?
Har de varsin vacker kvinna?
Jag och Karl Aksel arbetade intensivt. Vår sköne
mäklarpolare rådde oss att gå till Centro bredvid N.K. men vi hängde på caféet
i Saluhallen. Affärsidén där är att kunderna sitter i tio minuter. Vi satt två
timmar åt gången. Kulturkrock…
Nya tider, nya bud. Ett intensivt rannsakande av våra
privatekonomier och våra konstnärliga mål ledde till häpnadsväckande insikter.
Karl Aksel skulle förtjäna ett hederligt levebröd och satsa hundra på sitt band
Julia.
Jonas Fröberg skulle göra THE SHOW II ensam på scen. Förutom
musikerna. Vi hade redan börjat diskutera ett samarbete inför BANKETT HOS
DÖDEN, ett mellansteg i utvecklingen av GRÖNT GRÄS SKA SPIRA ÖVER MIG. Nu fick
de läsa manusutkastet till TAMEJFAAN!!! De ville vara med!
Dessa grymma jazzkillar. Ah, så kombinerat
musikhögskole-koola OCH ömsint samspelande. De vänder sig mot den som har solo
bara för att digga med och stötta. Musikaliskt och mänskligt.
Mina långa duvningar med Dante, Neil Gaiman, Rabelais-groteskeri
enligt Bachtin och vår käre Shakespeare samt kyrkohistoria: nu skulle de
tillsammans skörda en komisk och allvarlig skörd genom TAMEJFAAN!!! Kyrkans
distanserade Gud skulle sågas. Gud skulle älskas på det personliga, direkta
planet.
Premiär! Det visar sig att musikerna är just så grymma.
Många ur publiken (fler kvinnor än män) har sagt att det är ljuvligt att se dem
lyssna med i allvaret och klucka med i komiken. Förutom att de spelar härligt!
Here's to you, boys - play it again!
Utan regissören skulle jag aldrig klarat att med halvfärdigt
manus på tre veckor få en så välrepad show att jag var nästan helt avspänd.
Laddad men inte ångestladdad. Tack,
Efter att en pastor från Svenska kyrkan i Skåne blev topp
tunnor rasande på premiären så gör vi det tydligare att det inte är Gud som den
unge mannen sågar. I ömsint och kritiskt samtal med Vår Herre så är det KYRKAN
som han sågar. Pastorn uppskattar detta och hjälper oss att få till vissa
kyrkohistoriska detaljer. Tack!