Företagslogik tvingas på det offentliga
Göteborgs Fria, söndag 30 mars 2014
Jonas Fröberg, dramatiker och konstnärlig ledare på teater Spira, skriver om effekterna av en skev företagslogik i det offentliga och vad som händer om vi låter New public management få ett allt hårdare grepp om kulturen, kommunen och sjukvården.
Sedan 1980-talet har en företagshärmande ideologi styrt Sverige hos båda de politiska blocken: avreglering, bolagisering och konkurrensutsättning. I de delar av det offentliga som inte sålts av råder en marknadsimiterande byråkratstyrning och kontroll: New Public Management. Detta styr- och kontrollsystem infördes av Socialdemokraterna.
Nu, 30 år senare, ser vi de negativa effekterna av en skev företagslogik i det offentliga: en tystnadens kultur, en minskad medborgerlig insyn i offentliga förvaltningar samt en avprofessionalisering av lärare och läkare där man inte får stå upp för sina elever och patienters behov utan bara följa de administrativa mallarna och sen hålla käft.
Denna ideologi är gemensam för polis, vård, skola och högskola: poliser, läkare och lärare tyngs ner av överdriven administration (kontroll). Läkare, lärare och högskolelärare får inte protestera utifrån sin sakkunskap utan bara följa styrningen. Det leder till en avprofessionalisering. Deras kunskap är inte relevant. Styr- och kontrollsystemet har prioritet.
Min analys baseras på teaterprojekt inom gymnasieskolan i Göteborg 2006–2011, Stadsledningskontoret 2008 samt samtal med läkare, lärare och forskare, bland andra universitetslektor Jens Stillhoff Sörensen vid School of Global Studies, Göteborgs universitet. Han säger:
”New Public Management är egentligen en samlingsbeteckning på en rad reformer som drivits fram sedan Thatcher och Reagan på 1980-talet. Thatchers grundidé var att krossa själva idén om ett samhälle. Detta är en nyliberal idé som kan kopplas till filosofen och ekonomen Friedrich Hayek som uttryckligen argumenterade för att man måste utplåna solidariteten i ett samhälle.”
Gymnasielärare har berättat för mig om förvaringen. Det betyder att man tar in elever med IG i kärnämnen och släpper ut dem tre år senare, fortfarande med IG i kärnämnena, utan att ha satt in tillräckliga resurser. ”Man har inte råd”. Men man får skolpeng för dem. Nyckeltalen i skolan mäter antal elever och skolpeng. Om en lärare protesterar och vill råsatsa på elever med låg motivation för att nå dem – då avviker läraren från den administrativa mallen. Straffas. Blir utbränd.
I New Public Management är det bara förvaltningschefen som får tänka. Mellanchefer administrerar beslut uppifrån (styrning) och nyckeltal tillbaka upp (kontroll), men får inte själva värdera innehållet i verksamheten. Inte tänka. Så klarar man av att skita i elever med IG.
Från vården hör jag liknande historier. Tre psykiatriska mottagningar slås ihop till två. Hisingsmottagningen läggs ner och patienterna ska åka till redan tungt belastade mottagningar i Centrum och Västra Frölunda. Geografiskt opraktiskt. Men det är en ”rationalisering”. Det är nyspråk för att öka ett visst nyckeltal inom New Public Management. I det här fallet är nyckeltalet ”antalet remisser”. Man får pengar per remiss. Nyckeltalet är därmed mängden pengar man får in. Inte kvaliteten, inte läkarnas möjlighet att göra ett bra jobb eller patienternas möjlighet att nå vården.
Det kan alltså vara helt irrationellt i vanlig bemärkelse. Osmart. Men utifrån just det nyckeltalet är det skitsmart. Chefer som talar med integritet utifrån sitt yrkeskunnande straffas. Sparkas. Framgångsrika chefer är de som smidigt optimerar nyckeltal och inte ifrågasätter. Inte bryr sig om sina läkare eller patienter. Som forskaren Jens Stilhoff Sörensen skriver: ”I praktiken har New Public Management inneburit en förödelse av den offentliga sektorn. Den korrumperar alla andra värden genom att omvandla dem till ekonomiska. Eftersom allt ska mätas och utvärderas måste all verksamhet, alla beteenden, allt, omvandlas till kvantitativa paket och enheter som får ett numeriskt och därigenom ekonomiskt värde. En polisutryckning, en blindtarmsoperation, ett studentsamtal, alla ska de kunna mätas i siffror.”
Bolagisering av kommunal verksamhet leder till minskad demokratisk insyn. Ett företag är en sluten verksamhet. Ju fler delar av det offentliga som bolagiseras desto mindre demokratisk insyn. Men även de delar som inte sålts av påverkas av den bolagsimiterande och slutna logiken. Ett exempel är Stadsledningskontoret.
År 2002 gjordes en offentlig utredning: Thyleforsrapporten. Den rapporterade om rädsla för repressalier. Ifrågasätter man hamnar man i kylskåpet. Man censurerade sig själv. 2008 bad Stadsdirektören mig göra ståupp-föreställningar för personalen baserade på intervjuer med 20 chefer och personal: ”Spegla oss, spegla hur vi lever upp till värdegrunden. Och även när vi inte gör det.”
Flera av de intervjuade upprepade känslan från Thyleforsrapporten: ”Det finns ju en kultur på Stadskansliet att inte vidröra konflikter. Man är stolt över att jobba här. Punkt. Men den nye stadsdirektören kunde se att det finns en anda av rädsla här! Han frågade: Vad handlar det om? Men nu är han acklimatiserad.”
För på Stadsledningskontoret fick inte ens Stadsdirektören tänka själv. Det fick bara kommunstyrelsens ordförande göra. Detta kylskåp för de allra högsta cheferna kallades Politikerspöket. Tänker du själv kommer ordföranden!
I min erfarenhet sprider sig chefernas förhållningssätt nedåt i en organisation. Vill vi att lärare och läkare ska få tala från sin yrkeskunskap och ha auktoritet gentemot ett ökande byråkratvälde, måste vi våga ifrågasätta New Public Management och den nyliberala reform med fokus på avreglering, bolagisering och konkurrensutsättning som blivit det nya ”självklara” hos båda blocken. Om vi inte reagerar får vi den urholkade demokrati, skola och sjukvård vi förtjänar.
Jonas Fröberg
Dramatiker och konstnärlig ledare för Teater Spira
Leave a Comment